Förbifart Jämtin - folkomröstningar ska inte lösa koalitionsproblem!

Igår kom då beskedet att de rödgröna om de vid seger i höstens riksdagsval kommer att arrangera en regional folkomröstning om Förbifart Stockholm.

Bakgrunden är ju den att de rödgröna inte är överens i sakfrågan och en folkomröstning föreslås för att "lösa tvisten". Detta sätt att hantera folkomröstningar devalverar sådana. Förslaget ifrågasätts också av jurister.

Förbifart Stockholm är inte att jämföra med frågor som vi tidigare folkomröstat i. På nationell nivå har vi senaste åren har några folkröstningar; kärnkraften, EU-medlemskapet och om vi skulle ingå i EMU-samarbetets tredje steg och bl.a. införa euron som valuta. I samtliga fall handlade det om frågor som dels mobiliserade tusentals och åter tusentals enskilda människor, dels byggdes nätverk och organisationer för olika ståndpunkter.

Ja debattens vågor gick höga på partimöten av allehanda slag eftersom det också inom partierna fanns mer eller mindre stora motståndsgrupperingar till den officiella partiuppfattningen. Näringsliv och fackliga organisationer var djupt engagerade för olika ståndpunkter. Kort sagt: det var landsomfattande aktiviteter med brett folkligt engagemang. Så är inte fallet vad gäller Förbifart Stockholm. Istället finns det en massiv politisk majoritet för förbifarten.

I en för regionen viktig fråga, trängselavgiftens införande eller inte, var det stört omöjligt att få politisk majoritet för en regional folkomröstning. Trots att den frågan, på minst motsvarande sätt som Förbifart Stockholm, var en angelägenhet för hela regionen. Men när det passar byter man åsikt om folkomröstningars vikt.

Nu ska här folkomröstas för att ett regeringsalternativ kan inte i förväg ge ett samlat besked på en för regionen viktig fråga. Det är inte seriös politik.

Några andra bloggare som skrivit i frågan: Per Ankersjö, Lars Björndahl, Roger Jönsson, Helle Klein, Karl Malmqvist, Kent Persson,

Aftonbladet, DN, Svd

Satsning på vindkraft -inte en dag för tidigt

Nu tar Alliansregeringen nya tag för satsning på energieffektivisering och förnybara elkällor. Maud Olofsson, näringsminister, skriver idag om detta på DN Debatt.

2000 nya vindkraftverk ska byggas på tio år. Det innebär ytterligare 10 TWh vindkraft. Till det kommer ca 5 TWh biobränslebaserad kraft.

Vindkraften måste få spela en viktig roll i vår framtida energiförsörjning. Energieffektivisering liksaå. Och den mest långsiktigt hållbara mixen är naturligtvis en planering av framtidens boende, verksamhetsområden m.m. så att energitillförseln minimeras. Energieffektiva och klimatsmarta byggnader och bostäder måste också få en ordentlig skjuts framåt.

Alliansregeringens energipolitik har varit omdiskuterad. Inte minst uppgörelsen om kärnkraften, dvs att inga nya "kärnkraftsorter" och inte fler reaktorer men gamla ska få ersättas med nya. Nu måste de andra delarna av den uppgörelsen förverkligas. Det är inte Centerpartiets ensamma ansvar, det är hela regeringens. Frågan är om t.ex. kärnkraftskramarna inom (FP) kommer att aktivt och konstruktivt delta i det arbetet?

För övrigt noterar jag att regionfrågan kan bli en valfråga. Det är den väl värd. Nuvarande viloläge gynnar inte Sverige, bara huvudstaden allena.

Avvecklas kärnkraften?

Så har då en uppgörelse träffats mellan Allianspartierna om energipolitiken.

Överenskommelsen presenterar en väg ut ur beroendet av fossil energi. Den pekar ut en satsning på effektivare energianvändning och förnybar energi. Ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen för att "minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft." En betydande del av elproduktionen ska ske med kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar energi.

Massmedia har naturligtvis uppmärksammat möjligheterna för nya kärnkraftsreaktorer. Vad som inte lika tydligt beskrivits i media är överenskommelsens text "inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser". Inga nya reaktorer på nya platser och inte heller att fler reaktorer ska byggas.

Reaktorägarnas ska i ökad omfattning få ta ansvar för kärnkraftens risker. I överenskommelsen står också tydligt:"Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas." Det ska mycket intressant att få följa hur stor vilja som finns hos kraftbolagen för att bygga fler reaktorer och samtidigt ta ett större ansvar för eventuella risker.

Nu bjuds oppositionen in till samtal kring den framtida energiförsörjningen. De samtalen ska bli mycket intressant att följa.

Kärnkraftsdebatten tar ny fart?

Fyra mycket väl etablerade direktörer har i en DN-debattartikel presentat "krafttag.nu". Näringslivets organisationer står bakom satsningen. Och den syftar till att få till stånd en blocköverskridande energiöverenskommelse.

Vad som inte sägs i artikeln är dock inte svårt att förstå, även om det inte skrivs rent ut: Satsa på kärnkraften! Den nuvarande regeringens energipolitik håller inte, det är det andra budskapet.

Vilka möjligheter ligger i att svensk industri går före och agerar lok för energieffektiviseringar, energisparande och alternativa energikällor, undrar man. Inte med ett ord nämns svensk industris möjligheter till energieffektiviseringar. Alternativen till olja, kol och kärnkraft nämns inte heller. Istället skriver direktörerna om "en modern, klimatanpassad och tillväxtfrämjande energipolitik".

Av formuleringarna i artikeln kan man också med ana, "får vi inte som vi vill så kan det ju bli så att svensk industri flyttar utomlands". Så synd. Vill man bjuda in till öppna samtal vars resultat man vill ska hålla lång tid, dvs i klartext vara blocköverskridande och samla en mycket stor majoritet av riksdagen bakom sig, måste nog direktörerna tänka om.

För övrigt har det varit en lugn helg. En sextioårsfest har jag hunnit med lördagkvällen. Trevligt träffa både gamla och nya vänner för god mat och dryck. Italiensk buffé. Söndagen ägnades till att städa, tvätta och stryka skjortor och sköta lite annat hemarbete. Välkommen måndag!