Är sparka boll en bra skola i demokrati?

Visst är det mycket bra med spontanidott. Det är också mycket bra med enskilda människor som gör samhällsnyttiga insatser. Och det är bra att det sker mycket som inte är organiserat utan spontant framvuxet ur en eller flera människors engagemang och intresse. Det behövs aktiva människor så att samhället utvecklas, förändras i takt med tiden.

Det behövs också organisationer och föreningar som bygger på att flera människor samlas kring det gemensamma. Oavsett om det är att spela fotboll eller att samtala kring samhällsfrågor. Det går inte att hålla igång en fotbollsserie om lagen uppstår spontant allt eftersom människor sluter sig samman. Det måste organiseras på något sätt för att serien ska fungera. Men allt är ju tack och lov inte serier!

Ska vi leva ett gott liv, hela livet, så behöver nog vi människor både det spontana som det organiserade runt om oss. Tillsammans med människor som har samma åsikter eller intressen kan vi stärka och utveckla vårt kunnande, engagemang i just det jag har som intresse. Egenintresset tillförs ett mervärde i samspel med andra likasinnade.

Sanna Rayman, reflekterar kring oorganiserat och organiserat i dagens Svenska Dagbladet. Bl.a. skriver Sanna "Politiken är fixerad vid tydliga motparter. Någon att sluta avtalet eller skaka handen med. Det innebär att när vi etablerar politik för civilsamhället eller för folkrörelserna så kommer vi att obönhörligen att exkludera vissa och favoritisera andra." Ja just det. Är det inte detta som politik handlar om, att göra avvägningar, att prioritera? Och att som förtroendevalda öppet inför medborgarna kunna förklara och försvara sina val?

När vi vill fördjupa folkstyret behövs att kommuner och andra offentliga aktörer blir bättre på dialogen med medborgarna. Och brukarna, konsumenterna av det som vi erbjuder. Men vi måste också bli bättre på att ta tillvara det engagemang och kunnande som finns i civilsamhället, det som också kan kallas medborgarnas självorganisering, föreningslivet.