”Vi har totalfokus på kunskapsförmedling. Alla elever ska klara kunskapsmålen, det har de rätt till i en obligatorisk skola. Det ställer stora krav på lärarna.” Om detta skriver de två ordförandena i Haninge kommuns utbildningsnämnder, Martina Mossberg och Alexandra Anstrell, i Dagens samhälle.
Utgångspunkten är de dåliga resultat som skolorna i Haninge redovisade för några år sedan. Lärarförbundet rankade kommunens skolor som landets ”sämsta”. En av de 17 mest framgångsrika kunde SKL rapportera förra hösten.
Kunskap till 100% är devisen som leder Haninge kommun i skolpolitiken. Och därom råder bred politisk enighet sedan flera år.
Det råder också bred enighet om de kunskapskontroller, som exempelvis görs för kontroll av femåringarnas läskunskaper i förskolan. Skolans ledning har en central roll i Haninges skolpolitik.
Några andra bloggare om lärarna och skolan Alexandra Anstrell, Lotta Edholm, PJ Anders Linder, Helen Thörnqvist,
DN, Skolvärlden,
Visar inlägg med etikett SKL. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SKL. Visa alla inlägg
torsdag 22 april 2010
måndag 25 januari 2010
Högre lön eller sänkt skatt? M-löftet tål att granskas
Häromdagen skrev m-ledarna Reinfeldt och Schlingman att man har förståelse för att välfärdens medarbetare vill ha högre lön. Men eftersom det är en fråga för arbetsmarknadens parter så kan politiken se till att det lönar sig bättre att arbete.
Dagens Nyheters ledare har rubriken "Ett luftigt löfte". För det är väl så? Om det är just endast välfärdens medarbetare som därigenom ska få sänkt skatt och högre inkomst?
Alla de som är arbetar i välfärdsverksamheterna förtjänar mer lön och i takt med vad ekonomin i kommuner och landsting orkar bära. Istället för fortsatta statliga skattesänkningar, kan ökat stöd till kommunerna och landstingen ge förutsättningar för att välfärdsarbetare kan få höjd lön? Ökad skatt för att betala högre löner är ingen framkomlig och acceptabel väg. Däremot är fortsatta insatser för att effektivisera verksamheterna angelägna. Att få flera "välfärdsföretag" likaså.
Tillsammans med andra aktörer inom t.ex. näringsliv och civilsamhället, inte minst idrotten och kulturen, kan också inte minst kommunerna finna nya samarbetsformer. Och därigenom hålla tillbaka kostnadsutvecklingen samtidigt som viktiga verksamheter kan genomföras. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i skriften "Nya rum i samverkan" visat på ett antal sådana samarbeten värt att få efterföljare.
Dagens Nyheters ledare har rubriken "Ett luftigt löfte". För det är väl så? Om det är just endast välfärdens medarbetare som därigenom ska få sänkt skatt och högre inkomst?
Alla de som är arbetar i välfärdsverksamheterna förtjänar mer lön och i takt med vad ekonomin i kommuner och landsting orkar bära. Istället för fortsatta statliga skattesänkningar, kan ökat stöd till kommunerna och landstingen ge förutsättningar för att välfärdsarbetare kan få höjd lön? Ökad skatt för att betala högre löner är ingen framkomlig och acceptabel väg. Däremot är fortsatta insatser för att effektivisera verksamheterna angelägna. Att få flera "välfärdsföretag" likaså.
Tillsammans med andra aktörer inom t.ex. näringsliv och civilsamhället, inte minst idrotten och kulturen, kan också inte minst kommunerna finna nya samarbetsformer. Och därigenom hålla tillbaka kostnadsutvecklingen samtidigt som viktiga verksamheter kan genomföras. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i skriften "Nya rum i samverkan" visat på ett antal sådana samarbeten värt att få efterföljare.
lördag 23 januari 2010
Välfärdens hjältar - valuta för pengarna
Kommunerna har ett mycket stort ansvar för människors väl och vé. Dygnet runt, varje vecka, år ut, år ut, så är kommunanställda i tjänst. Vattenförsörjning, avlopp, räddningstjänst, gator och vägar, planering för framtiden (för bostäder, arbetsplatser, handel, service osv), skolor, bibliotek, förskolor, kultur, hemtjänst, äldreomsorg ...... ja listan kan gör mycket lång och mer detaljerad.
Det är tusentals, och åter tusentals kommunanställda som gör livet gott att leva för många människor. Och självklart ska de ha bra betalt för sitt arbete. Och inflytande över sin arbetssituation. Här har vi kommunpolitiker ett stort ansvar. Regering och riksdag har också ansvar, inte minst genom att skapa bra villkor för det som kommunen ansvarar för, t.ex. i form av färre detaljerade regler och/eller bra ekonomiska förutsättningar. Detaljstyrning från staten ger också mindre utrymme för kommunerna att låta anställda få ett större inflytande över sitt arbete.
Det var några tankar som jag fick när jag läste debattartikeln i gårdagens DN av den moderata partiledningen. Välfärdsarbetarna är värda mer i lön men eftersom det är en uppgift för arbetsmarknadens parter så blir det politikens uppgift att istället leverera sänkt skatt. Artikelförfattarna avstår (?) från att uppmana parterna på den offentliga arbetsmarknaden att höja lönerna. Konstigt, eller?
PJ Anders Linder i sin ledare Svenska Dagbladet tar upp frågona för diskussion. Löneutvecklingen handlar också om att få fler utförare av det som kommunerna ansvarar för, dvs få fler arbetsgivare genom att tex. utveckla konsumentvalsystem (LOV) och/eller fler entreprenörer...... Ja också att släppa in mer av konkurrens inom det som t.ex. nu kommunerna har monopol ansvarar för.
Skattehöjningar klara inte behov av ökade resurser till det som kommunerna ansvarar för. Nej här gäller att effektivisera, göra saker smartare. Bättre att göra rätt saker rätt jämfört med att göra saker rätt. Här har PJ Linder helt rätt: Utvärderingskulturen har varit och är fortfarande svag i de kommunala verksamheterna. Men färdriktningen är dock helt klar: Vi har tagit oss utmaningarna. Nu gäller att såväl följa upp som att utvärdera. Målstyrning istället för detaljstyrning. Det skapar också ökade möjligheter att släpp loss kreativiteten hos kommunanställda.
Häromdagen presenterade Lärarnas riksförbund uppgifter om att det går att frigöra tusentals kronor per elev och till undervisning genom att kraftigt skära i den kommunala skoladministrationen. Och visst ska varje krona í skolbudgeten granskas. Å andra sidan gäller det att ha rätt ingångsvärden. Tyvärr har inte LR detta. Det konstateras bl.a. av SKLs företrädare i en kommentar: "SCB:s statistik, "Kostnader för utbildningsväsendet 2004- 2010", framgår att nästan 52 procent av den totala kostnaden för den kommunala grundskolan går till undervisning, det vill säga lärarlöner. Resterande 48 procent går till elevvård, läromedel/utrustning, skolmåltider, lokaler, skolskjutsar och övrigt. Det handlar alltså inte som LR påstår om "skolbyråkrater" utan om skolans hela verksamhet."
Den totala skolbudgeten har inte heller mycket att göra med skolans resultat, dvs. elevernas prestationer. Det visar bl.a. utvärderingar och jämförelser i Haninge. Grund- och förskolenämndens ordförande Martina Mossberg, bloggar ofta om detta.
Det är tusentals, och åter tusentals kommunanställda som gör livet gott att leva för många människor. Och självklart ska de ha bra betalt för sitt arbete. Och inflytande över sin arbetssituation. Här har vi kommunpolitiker ett stort ansvar. Regering och riksdag har också ansvar, inte minst genom att skapa bra villkor för det som kommunen ansvarar för, t.ex. i form av färre detaljerade regler och/eller bra ekonomiska förutsättningar. Detaljstyrning från staten ger också mindre utrymme för kommunerna att låta anställda få ett större inflytande över sitt arbete.
Det var några tankar som jag fick när jag läste debattartikeln i gårdagens DN av den moderata partiledningen. Välfärdsarbetarna är värda mer i lön men eftersom det är en uppgift för arbetsmarknadens parter så blir det politikens uppgift att istället leverera sänkt skatt. Artikelförfattarna avstår (?) från att uppmana parterna på den offentliga arbetsmarknaden att höja lönerna. Konstigt, eller?
PJ Anders Linder i sin ledare Svenska Dagbladet tar upp frågona för diskussion. Löneutvecklingen handlar också om att få fler utförare av det som kommunerna ansvarar för, dvs få fler arbetsgivare genom att tex. utveckla konsumentvalsystem (LOV) och/eller fler entreprenörer...... Ja också att släppa in mer av konkurrens inom det som t.ex. nu kommunerna har monopol ansvarar för.
Skattehöjningar klara inte behov av ökade resurser till det som kommunerna ansvarar för. Nej här gäller att effektivisera, göra saker smartare. Bättre att göra rätt saker rätt jämfört med att göra saker rätt. Här har PJ Linder helt rätt: Utvärderingskulturen har varit och är fortfarande svag i de kommunala verksamheterna. Men färdriktningen är dock helt klar: Vi har tagit oss utmaningarna. Nu gäller att såväl följa upp som att utvärdera. Målstyrning istället för detaljstyrning. Det skapar också ökade möjligheter att släpp loss kreativiteten hos kommunanställda.
Häromdagen presenterade Lärarnas riksförbund uppgifter om att det går att frigöra tusentals kronor per elev och till undervisning genom att kraftigt skära i den kommunala skoladministrationen. Och visst ska varje krona í skolbudgeten granskas. Å andra sidan gäller det att ha rätt ingångsvärden. Tyvärr har inte LR detta. Det konstateras bl.a. av SKLs företrädare i en kommentar: "SCB:s statistik, "Kostnader för utbildningsväsendet 2004- 2010", framgår att nästan 52 procent av den totala kostnaden för den kommunala grundskolan går till undervisning, det vill säga lärarlöner. Resterande 48 procent går till elevvård, läromedel/utrustning, skolmåltider, lokaler, skolskjutsar och övrigt. Det handlar alltså inte som LR påstår om "skolbyråkrater" utan om skolans hela verksamhet."
Den totala skolbudgeten har inte heller mycket att göra med skolans resultat, dvs. elevernas prestationer. Det visar bl.a. utvärderingar och jämförelser i Haninge. Grund- och förskolenämndens ordförande Martina Mossberg, bloggar ofta om detta.
torsdag 21 januari 2010
Gör Sverige tillgängligt för alla!
Idag publicerar SKLs ledare Anders Knape, tillsammans med Maria Larsson, folkhälsominister och Carl Älfvåg, chef för Handisam, en debattartikel i Göteborgs Posten på detta tema.
De skriver bl.a. "Tio år efter att riksdagen klubbade en handlingsplan för handikappolitiken är situationen för de funktionshindrade fortfarande nedslående." Och sedan redovisas ett antal insatser som regeringen tagit eller är på väg att ta. En fråga som lyfts fram är att om det ska anses som grund för diskriminering när man struntar i att åtgärda bristerande tillgänglighet.
Tillgänglighetsfrågorna är oerhört viktiga ur flera perspektiv: det handlar ytterst om mänskliga rättigheter (MR) och om demokrati; att göra samhället tillgängligt för alla så att varje människa kan utvecklas efter egen förmåga, kraft och intresse.
Tar man MR-perspektivet som utgångspunkt finns vi mycket att göra, också i kommunerna och våra verksamheter och det som vi ansvarar för. Handlar det då bara om "enkelt avhjälpta hinder"? Nej, och åter nej. Det handlar om att konsekvent göra breda tillgänglighetsanalyser, av befintliga som nya verksamheter, lokaler, trafikssystem m.m m.m.
I debattartikeln framför författarna också att det krävs krafttag, vilja och "inte minst ett nytt synsätt från myndigheter, kommuner och landsting, företag och organisationer. Och artikeln avslutas med "Tillgänglighet får aldrig betrakta som ett särintresse utan ska ses som ett allmänintresse". Klokt formulerat!
De skriver bl.a. "Tio år efter att riksdagen klubbade en handlingsplan för handikappolitiken är situationen för de funktionshindrade fortfarande nedslående." Och sedan redovisas ett antal insatser som regeringen tagit eller är på väg att ta. En fråga som lyfts fram är att om det ska anses som grund för diskriminering när man struntar i att åtgärda bristerande tillgänglighet.
Tillgänglighetsfrågorna är oerhört viktiga ur flera perspektiv: det handlar ytterst om mänskliga rättigheter (MR) och om demokrati; att göra samhället tillgängligt för alla så att varje människa kan utvecklas efter egen förmåga, kraft och intresse.
Tar man MR-perspektivet som utgångspunkt finns vi mycket att göra, också i kommunerna och våra verksamheter och det som vi ansvarar för. Handlar det då bara om "enkelt avhjälpta hinder"? Nej, och åter nej. Det handlar om att konsekvent göra breda tillgänglighetsanalyser, av befintliga som nya verksamheter, lokaler, trafikssystem m.m m.m.
I debattartikeln framför författarna också att det krävs krafttag, vilja och "inte minst ett nytt synsätt från myndigheter, kommuner och landsting, företag och organisationer. Och artikeln avslutas med "Tillgänglighet får aldrig betrakta som ett särintresse utan ska ses som ett allmänintresse". Klokt formulerat!
tisdag 1 december 2009
Rödgröna röran - idétorka på hemmaplan
Samla Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och delar av kommunernas insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på kommunnivå! Det har de rödgröna företrädarna utropat i en stor debattartikel i SvD. Samma dörr in, men olika dörrar ut?
Artikeln handlar inte om detta. Bara "En dörr in". Ett gemensam väntrum hjälper inga sjuka eller arbetslösa. Det är ju istället systemen som måste samordnas och bli verktyg för den sjuke att bli frisk. För den arbetslöse att få ett arbete. Och det kräver att rigida statliga regler öppnas upp för att finna lösningar som passar den enskilde. Och som gäller utifrån de lokala förutsättningar, tex. närings- och arbetsmarknadsstruktur, dvs där samarbete kan ske och lokala anpassningar göras. Därom inget i artikeln.
Jag hoppas istället att regeringen gör det som redan skett i Norge. Och som SKL, kommunernas branschorgan i Sverige, föreslagit: Samordna regelverk mm så att individuella och lokala lösningar blir möjliga. För sjuka och arbetslösa, dvs både en dörr in, och en dörr ut.
Artikeln handlar inte om detta. Bara "En dörr in". Ett gemensam väntrum hjälper inga sjuka eller arbetslösa. Det är ju istället systemen som måste samordnas och bli verktyg för den sjuke att bli frisk. För den arbetslöse att få ett arbete. Och det kräver att rigida statliga regler öppnas upp för att finna lösningar som passar den enskilde. Och som gäller utifrån de lokala förutsättningar, tex. närings- och arbetsmarknadsstruktur, dvs där samarbete kan ske och lokala anpassningar göras. Därom inget i artikeln.
Jag hoppas istället att regeringen gör det som redan skett i Norge. Och som SKL, kommunernas branschorgan i Sverige, föreslagit: Samordna regelverk mm så att individuella och lokala lösningar blir möjliga. För sjuka och arbetslösa, dvs både en dörr in, och en dörr ut.
Etiketter:
arbetslösa,
regeringen,
rödgröna,
sjuka,
SKL,
Svd
onsdag 1 juli 2009
Kräver våld mot politiker en egen lagstiftning? - för vem vill bli en politiker
Frågan har utretts av en särskild statliga utredning. Förslag las om att Sverige ska få en lagstiftning mot detta. Politiker borde ha samma skydd som tjänstemän i offentlig sektor.
Regeringen har hittills avvisat lagstiftningskravet. Samtalet under seminariet gav tyvärr exempel på hur trakasserierna och våld utvecklats. Allt från "folklig upproriskhet", över stalkning, politisk extremism till organiserad brottslighet.
Självfallet måste de folkligt valda representanterna ha ett tillräckligt rättsligt skydd i sitt arbete.
Ingen ska behöva lämna eller ens fundera på att lämna sitt förtroendeuppdrag pga av trakasserier eller våld. Naturligtvis inte heller att avstå från att ta på sig ett förtroendeuppdrag pga av risken att utsättas för trakasserier eller våld pga av själva uppdraget.
SKL är enigt i bedömningen att det behövs lagstiftning. Regeringen håller emot. Än så länge.
Etiketter:
politiska trakasserier,
SKL,
våld
tisdag 16 juni 2009
Samarbete krävs för att ge unga bättre chanser till arbete!
Idag publicerar Anders Knape, ordförande, Sveriges kommuner och landsting och Per Nilsson, generaldirektör, Ungdomsstyrelsen en artikel i Göteborgs-Posten om ungdomsarbetslösheten.
De skriver bl.a. "För en arbetslös 25-åring är det lätt att hamna mellan myndigheternas stolar och utanför de mer effektiva jobbsatsningarna. Skapa därför lokala kontor med en gemensam ingång till arbetsförmedling, rehabilitering och sociala insatser. En färsk enkät visar att nio av tio kommuner är positiva till en sådan organisation."
Kommunledningen i Haninge stödjer idén om lokala kontor med en gemensam ingång osv. enligt artikelförfattarna. På mitt initiativ gav vi vårt stöd när SKL gjorde sin enkät under förra hösten.
Vi i Haninge kan ändå vara mycket glada åt det goda samarbete som finns mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Genom Samordningsförbundet finansieras Ungdomsteamet som varit och är, mycket framgångsrika. Teamet tar aktivt tag i de ungdomar som går nian och gymnasiet. Genom ungdomsteamet får alla ungdomar "en dörr in" till arbete eller praktik.
De skriver bl.a. "För en arbetslös 25-åring är det lätt att hamna mellan myndigheternas stolar och utanför de mer effektiva jobbsatsningarna. Skapa därför lokala kontor med en gemensam ingång till arbetsförmedling, rehabilitering och sociala insatser. En färsk enkät visar att nio av tio kommuner är positiva till en sådan organisation."
Kommunledningen i Haninge stödjer idén om lokala kontor med en gemensam ingång osv. enligt artikelförfattarna. På mitt initiativ gav vi vårt stöd när SKL gjorde sin enkät under förra hösten.
Vi i Haninge kan ändå vara mycket glada åt det goda samarbete som finns mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Genom Samordningsförbundet finansieras Ungdomsteamet som varit och är, mycket framgångsrika. Teamet tar aktivt tag i de ungdomar som går nian och gymnasiet. Genom ungdomsteamet får alla ungdomar "en dörr in" till arbete eller praktik.
onsdag 1 april 2009
April skämten duggat tätt!
1a april. Dagen då skämten är mer än lovligt (?) omfattande.
Själv har jag avstått så här officiellt att delta i skämtleveransen, men väl bland kollegorna i kommunhuset i Haninge. Här har skämtats om den nya storkommunen Hudninge, Sveriges fjärde största kommun. Ja också om att det i Haninge nu ska byggas kärnkraftverk och storflygplats.
Något som definitivt inte är något skämt är Konjukturinstitutets senaste rapport om det ekonomiska läget. Det ser ut att bli än värre än värre. SKLs ordförande Anders Knape kommenterar rapporten så här.
Så i eftermiddags när vi i kommunledningen strålade samman med förvaltningscheferna var det bistra miner. Det blir ännu kärvare än vad vi hittills tänkt. Skatteintäkterna minskar i en rasande fart. Redan i år kan vi råka ut för att de minskar med över 100 miljoner kronor, motsvarande nästan en kronas höjning av kommunalskatten. För 2010 ser det ännu sämre ut: Minskade skatteintäkter med ca 250 000 000 kronor! Över två kronor skattehöjning. Helt otänkbart!
I väntan på kommande vårbudget från regeringen och en skatteprognos för vårt branschorgan SKL, är det bara att tänka kreativt och med kvalitet i fokus: Hur ska vi klara av de närmaste åren?
Själv har jag avstått så här officiellt att delta i skämtleveransen, men väl bland kollegorna i kommunhuset i Haninge. Här har skämtats om den nya storkommunen Hudninge, Sveriges fjärde största kommun. Ja också om att det i Haninge nu ska byggas kärnkraftverk och storflygplats.
Något som definitivt inte är något skämt är Konjukturinstitutets senaste rapport om det ekonomiska läget. Det ser ut att bli än värre än värre. SKLs ordförande Anders Knape kommenterar rapporten så här.
Så i eftermiddags när vi i kommunledningen strålade samman med förvaltningscheferna var det bistra miner. Det blir ännu kärvare än vad vi hittills tänkt. Skatteintäkterna minskar i en rasande fart. Redan i år kan vi råka ut för att de minskar med över 100 miljoner kronor, motsvarande nästan en kronas höjning av kommunalskatten. För 2010 ser det ännu sämre ut: Minskade skatteintäkter med ca 250 000 000 kronor! Över två kronor skattehöjning. Helt otänkbart!
I väntan på kommande vårbudget från regeringen och en skatteprognos för vårt branschorgan SKL, är det bara att tänka kreativt och med kvalitet i fokus: Hur ska vi klara av de närmaste åren?
fredag 27 mars 2009
Skipa rättvisa i vården!
Idag presenterar Sveriges Kommuner och Landsting redovisning av studier som belyser hur jämlikt människor bemöts i vården. Den visar bland annat att högutbildade får nyare och dyrare läkemedel än andra.
Det handlar både om att låginkomsttagare inte söker vård fast de skulle behöva, och att väl inne i vårdapparaten kostar höginkomsttagares vård mer än andras.
Månne kunskapsöversikten bli startskottet för samtalet om hur vården kan bli mer rättvis och inte gynna höginkomstagare
Det handlar både om att låginkomsttagare inte söker vård fast de skulle behöva, och att väl inne i vårdapparaten kostar höginkomsttagares vård mer än andras.
Månne kunskapsöversikten bli startskottet för samtalet om hur vården kan bli mer rättvis och inte gynna höginkomstagare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)