Idag skriver Sanna Rayman, Svd, ett signerad krönika om bloggandet. Utgångspunkten är att Erik Laakso, en av S-nätverket Netroots mer kända bloggare av och deklarerade att han åter var ”fri och oberoende”.
Bloggare med partianknytning beskylls av Sanna Rayman att mer eller i mindre i praktiken vara styrda av partihögkvarteren. Förutom att hon har en del reflektioner kring bloggandets hög- och konjuktur osv. Intressant och tänkvärt. Har hon "rätt" i sina funderingar är dock inte alls säkert.
T.ex. förfäktar Sanna att "det enda kriteriet (beträffandet länkandet, min anm.) verkar vara att man håller på samma lag i valrörelsen". För egen del vill jag att bloggandet ska söka vara ett samtal (inte lätt!) varför jag mer än gärna länkar till personer vars uppfattningar inte alls är detsamma som mina.
Sanna Raymans krönika har självklart föranlett många bloggare att kommentera och reflektera, ja klart också dementera. Och visst finns det anledning att fundera över bloggandets bidrag till opinionsbildningen. Ledarskribenter, partiföreträdare och ledningar för olika intresseorganisationer har nu fått friare röster att hantera och förhålla sig till. Nya medier växer fram och som i konkurrens med traditionella opinionsbildningsverktyg kan bidra till en än mer upplyst allmänhet.
För att inte tala om att det blir fler mötesplatser för samtal om framtid och samtid. I mediaskuggans Haninge har t.ex. vi i kommunledningen (allianspartierna plus miljöpartiet) startat en egen blogg för att bl.a. kunna berätta om vad som sker. Bloggandet har också skapat möjligheter för enskilda personer, utan kopplingar till vare sig det ena eller andra partiet eller organisation att berätta offentligt om sina funderingar.
Det har också skapat möjligheter för förtroendevalda som är partiaktiva att öka sin egen synlighet i det politiska samtalet. För egen del har jag fått möjligheten själv välja vad jag vill berätta om och hur det ska formuleras. Hundratals kollegor har jag i det avseendet. Detta är kanske de två viktigaste effekterna av bloggandet; det blir fler arenor och många fler människor som för ett offentligt samtal i viktiga samhällsfrågor.
Några bloggare som skrivit om detta är Tomas Agdalen, Peter Andersson, Peter Högberg, Mary Jensen, Seved Monke, Kent Persson, Johan Westerholm, Stefan Wikén,
Politometern
Aftonbladet, Svd,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar