Igår var det arbetsrörelsens högtidsdag. Tusentals människor var ute och demonstrerade. Som de senaste åren mot främst regeringens politik och för ett eget alternativ. Att jämföra med åren före 2006 när man demonstrerade mot resultatet av den egna regeringens politik och krävde förändringar. Om detta förhållande är det tyst. Förstås.
De rödgröna vädrar nu morgonluft inför höstens riksdagsval. Och att det i så fall blir tack vare miljöpartiets stora framgångar sades inte ett ord om i talen igår, att döma av mediarapporteringen. Enligt senaste opinionsmätningen av DN/Synnovate har ju (S) och (V) samma läge i opinionen nu som 2006.
Att detta opinionsläge inte nämnvärt påverkat den rödgröna budgeten, kostnaderna vet vi mycket om, som ska presenteras imorgonen, är ur den synpunkten bara att beklaga. En mer grön statsbudget är kanske att föredra; det behövs ju satsningar på entreprenörskap, anställningar i småföretagen underlättas, utveckling av medborgarnas val av välfärdstjänster osv. ¨
För att kunna behålla regeringsmakten krävs nu en historisk uppryckning av allianspartierna. Om detta hyser bl.a. jag tyvärr tvivel. Men kämpa ska vi, ändå in i kaklet som Maud Olofsson sa inför förra valet. Det är medborgarna, Sverige och Europa värt. Och skall vi lyckas hålla de rödgröna ifrån regeringsmakten behövs ett starkare Centerparti.
1 kommentar:
Framtidens jobb finns säkert inom den gröna sektorn, oavsett om det är tjänstesektorn eller industri, eller handel etc. En långsiktigt hållbar utvecklingen medför att vi måste främja arbetstillfällen som ligger i linje med detta.
Skicka en kommentar